Nio år efter #MeToo finns det skäl att fundera över om sexuella trakasserier ska betraktas som en ofrånkomlig risk i arbetslivet. Fortfarande utsätts var åttonde yrkesverksam årligen. Siffran ökar till var fjärde bland unga kvinnor och homo-, bi- eller icke-sexuella personer.
Trakasseribarometern 2026 är den femte nationella kartläggningen av de yrkesverksammas utsatthet för sexuella trakasserier, diskriminering och kränkande särbehandling. Här hittar du hela rapporten.
Status quo på hög nivå. Den rapporterade utsattheten för sexuella trakasserier och diskriminering har bara förändrats marginellt sedan 2018. Årets resultat visar bland annat:
Efter flera år med sjunkande tolerans för vad som är sexuella trakasserier sker nu ett trendbrott. Oönskade sexskämt och upprepade kommentarer om någons klädsel accepteras av fler. Förändringen är mest påtaglig bland unga kvinnor som uttrycker en mer accepterande attityd till kränkande beteende.
Unga kvinnor visar en mer accepterande attityd till kränkande beteende och färre svarar att de blivit utsatta för sexuella trakasserier på en rak fråga. Men de utsätts i lika hög grad som tidigare.
2024 utsattes var tionde (9 %) för trakasserier kopplade till sin religion eller trosuppfattning (annan än kristendom eller ateism). 2026 år ökar den utsatta gruppen till var sjätte (17 %). Ökningen är statistiskt säkerställd.
Den enda nedgången var 2022, då pandemins hemmakontor minskade utsattheten i arbetet. Alltså utsätts var åttonde yrkesverksam för sexuella trakasserier varje år i Sverige. Vad säger det om samhällets förmåga att fånga upp och förebygga problemen?
– Att den rapporterade utsattheten är högst bland unga kvinnor och minoriteter är särskilt allvarligt eftersom de är en del av framtidens arbetskraft, konstaterar Fredrik Löfström Bondestam, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet.
Efter fem omfattande kartläggningar av sexuella trakasserier, diskriminering och kränkande särbehandling i arbetslivet, drar vi följande slutsatser:
För att få till stånd en verklig förändring behövs ett ökat tryck på alla nivåer. Målet kan aldrig vara annat än ett tryggt och inkluderande arbetsliv för alla. Tyvärr vittnar även den femte Trakasseribarometern om att utsattheten för sexuella trakasserier, diskriminering och kränkande särbehandling är oförändrad och består i svenskt arbetsliv.
Trakasseribarometern är den enda återkommande nationella arbetsmiljöundersökningen som fördjupat fokuserar på diskriminering och sexuella trakasserier i svenskt arbetsliv. Rapporten bygger på 6 506 onlinesvar från yrkesaktiva mellan 18 och 65 år, insamlade mellan 4 april och 12 maj 2026. Resultatet är representativt för den yrkesverksamma befolkningen i Sverige.
Trakasseribarometern syftar till att med gemensamma resurser samla, skapa och sprida kunskap om förekomsten av trakasserier.
Parterna som ingår i samverkan kring Trakasseribarometern har stort eget engagemang i ämnet. Detta är deras egna sidor på temat: Akademikerförbundet SSR, Industriarbetsgivarna, IF Metall, Handels, Kommunal, LO, Unionen och Verian samt Fredrik Löfström Bondestam, föreståndare för Nationella sekretariatet för genusforskning, Göteborgs universitet.
Verian tog initiativet till Trakasseribarometern i samband med #MeToo-uppropen vintern 2017-2018. Efter den första rapporten genomfördes en forskningsöversikt samt nya kartläggningar vartannat år. I år är det den femte nationella kartläggningen av kränkningar, trakasserier och diskriminering i svenskt arbetsliv.
Hör av dig till Katarina Hajdu, Verian.