Organisationer med ett anseendeindex på 50 eller mer, kan i Sverige med rätta hävda att de har ett högt anseende bland befolkningen.
Omvärlden präglas fortsatt av krig, konflikter och stor osäkerhet. Dessutom är det valår. Det sätter flera organisationer i dubbel medieskugga.
Som samhällsbevakare följer vi det politiska debattklimatet och hur åsikterna skiljer sig åt. Mellan kvinnor och män skiljer sig både partisympatier och vilka politiska frågor som är viktigast. Samma märks i Anseendeindex Organisationer; genomsnittet för de 35 organisationerna är 13 punkter högre bland kvinnor än bland män.
I denna kontext står sig anseendet överlag relativt starkt för organisationer i Sverige. De positiva resultaten överträffar de negativa. Genomsnittligt anseendeindex ökar med två punkter till 43 och hela sju aktörer ökar sitt anseende signifikant jämfört med 2025. Endast en backar i lika hög grad.
Årets tydligaste framgång är Sveriges Lärare, som ökar med hela elva punkter och har nu ett anseende som ligger över genomsnittet. Valåret ger skolfrågan dessutom extra skjuts, det är en av de viktigaste ur väljarperspektiv. På tema omvärld, mångfald och klimat ökar även Naturskyddsföreningen med nio punkter som haft stora mediala framgångar med egna rapporter den senaste tiden. Även Sveriges Ingenjörer och Sveriges Kommuner och Regioner ökar med sju punkter. Det lika mycket som Handels tappar, vilket gör förbundet till den organisation som minskar mest.
Den absoluta toppen ser emellertid ut som vi är vana vid; högst anseende har, precis som ifjol, Friluftsfrämjandet (69), Radiohjälpen (67) och STF (65). Alla tre är breda, välkända och folkliga organisationer med anrik historia.
Anrik historia gäller även för årets ”rookie” Sportfiskarna som är med för första gången. Organisationen når höga 59 i index. I relation till den relativt låga kännedomen och kunskapen om dem (bara 6 % har större kännedom) har Sportfiskarna troligen en stor potential att öka sitt anseende ytterligare.
Nyheter i media är organisationernas viktigaste skyltfönster. Var tredje, 34 procent, har sett, läst eller hört något i nyhetsflödet om organisationerna. En negativ mediebild påverkar därmed också anseendet negativt. Sambandet är frapperande tydligt: De intervjupersoner som upplevt en övervägande negativ mediebild summerar till ett genomsnitt på -24 för samtliga organisationer.
Betydelsen av kännedom och upplevd mediebild går inte att överskatta. Högre kännedom (och större kunskap) om en organisation genererar i allmänhet högre anseende. Det är därför vi pratar mycket om upplevd mediebild och vikten av att använda medieanalys som redskap för ett högre anseende.
Välkommen att ta del av 2026 års resultat och dela det gärna med den du tror är intresserad. Det är 9 531 svar som samlats in för 35 olika organisationer, ett slumpmässigt urval personer i Sifos riksrepresentativa online-panel, 18-79 år. Svaren samlades in mellan 15 april och 6 maj 2026.
Vi genomför undersökningen för att bygga egen kunskap men erbjuder också fördjupade insikter om styrkor och utmaningar, hur organisationerna kan stärka anseendet.
Anseendet handlar inte bara om den svenska allmänhetens förtroende för olika intresseorganisationer. Det speglar också om ni uppfattas som framgångsrika och hur ni presterar. Det ger er fakta på
Vill du veta mer om ert anseende? Hör av dig till mig:
Johan Orbe, johan.orbe@veriangroup.com eller +46 707 91 84 48.