Mediemätaren

I dagarna passerar vi ett år kvar till nästa val. Många vill redan nu sia om vad som blir avgörande – men hur förutsägbart är det egentligen? Dessutom en lärdom om ledarbyte och utrikespolitikens fortsatta dominans.

Detta är Mediemätaren, en unik blick på den politiska debatten i radio, TV, tidningar och nyhetssajter under maj till augusti 2025.

Mediebilden som spåkula inför valet: Allt kan hända, och allt kan vända

Den politiska debatten i nyhetsmedier är en usel spåkula inför kommande valspurt. Vi jämförde sommaren 2021 med valspurtsommaren inför riksdagsvalet 2022.

2021 rådde fortfarande politiskt fokus på sjukvårdsfrågor efter pandemin. De frågor som skulle bli tunga under valåret - elpriser, drivmedelspriser, inflationen, Rysslands invasion av Ukraina - hade ännu inte seglat upp på agendan. Faktum är att endast lag och ordning behöll sin (första-)plats i den politiska debatten i nyhetsflödet under valspurtsommaren 2022.  

- Visst fanns det redan då ingredienser som präglade 2022 års val, som ett spänt regeringssamarbete och brett missnöje med gängkriminaliteten. Men flera av de händelser som skulle bli avgörande i valet hade ännu inte inträffat. Inför 2026 gäller samma sak, det är mycket som inte går att förutse, konstaterar Ulla von Lochow, dataanalytiker medieanalys och ansvarig för Mediemätaren. 

Boxningshandskar på när borgfred byts mot öppen konflikt i utrikespolitiken

Utrikesnyheter dominerar mer än någonsin i Mediemätaren. Men om allmänheten pratade Trump under årets första månader, ser vi nu ett skifte både i politiken och hos allmänheten: under sommaren börjar vi prata allt mindre om Trump och istället diskuteras situationen i Gaza. 

- Förklaringen är tydlig: Den borgfred som rådde bland partierna kopplat till Trump, har övergått till handskar på under sommaren gällande Gaza. Vänsterpartiet, Kristdemokraterna och Moderaterna har främst synts i debatten, säger Ulla von Lochow.

Konsten att förvalta ledarbytets uppmärksamhetsboost

Nästan 2 miljoner fler väljare uppmärksammade Centerpartiet när Anna-Karin Hatt blev ny partiledare. 

- Bara en praktskandal kan matcha den synlighetsboosten för ett småparti - och det vill man ju helst undvika, säger Ulla von Lochow och fortsätter:

För Liberalerna kom det mesta av uppmärksamheten innan partiledarvalet, när osäkerhet fortfarande rådde. 

– Utmaningen är att utnyttja luckan då partiet har allmänhetens uppmärksamhet och nå ut med önskade budskap och bild av partiet, samtidigt som processen sker internt. När processen är klar har ju luckan redan slutits lite, säger Ulla von Lochow, dataanalytiker medieanalys.

Förutsättningar och genomslag tedde sig olika för de två partierna:

• Med Anna-Karin Hatt vände mediebilden av Centern som genom ett trollslag. Allmänheten uppfattade partiet betydligt mer positivt och vi kunde till och med mäta en statistiskt säkerställd effekt i Verians väljarbarometer med SVT.  
• För Liberalerna uteblev den effekten. Partiledarvalet överskuggades av att över huvud taget få fram en kandidat, vars första stora framträdande var under Almedalsveckan då medierna kokar över av nyheter – och strax därefter gick Sverige på semester. När När Anna-Karin Hatt tillträdde hade hon mer scenen för sig själv och var dessutom känd sedan tidigare, det gav henne bättre förutsättningar.
• Simona Mohamssons fördel är att hennes ministerroll redan från start ger en tydlig plattform för politiska budskap. Som minister har hennes uttalanden ett högre nyhetsvärde, vilket bekräftas av att hon under sensommaren synts mer än tio gånger så mycket i nyhetsmedia som Hatt.
• Ju närmare vi kommer valdagen desto större utrymme kommer även oppositionens mindre partier att få. Just nu måste dock Hatt kämpa betydligt mer för att ta plats i nyhetsflödet. Samtidigt har hon en fördel i att inte granskas i rollen som minister på samma sätt.

Vad är då lärdomen för den som opinionsbildar eller arbetar med kommunikation? Att förbereda och följa upp den uppmärksamhetsboost som ett ledarbyte ger med relevanta budskap och sakfrågor, så att tillfället inte försummas. 

Läs gärna intervjun med Ulla von Lochow i Veckans Brief
, av Rolf van den Brink. 

Vill du veta hur er fråga syns i den politiska debatten?

Ulla von Lochow, system- och processansvarig, dataanalytiker
+46 701 84 22 45

Om Mediemätaren, maj till augusti 2025

Mediemätaren för perioden omfattar 124 000 artiklar och eterinslag. För den som arbetar med opinionsbildning finns goda möjligheter att se hur de egna frågorna hanteras i nyhetsflödet kring regeringsunderlaget och oppositionen. Använd och dela gärna innehållet från Mediemätaren med hänvisning till källan.

Mediemätaren är en guldgruva för den som är intresserad av samspelet mellan människor, politik och medier.

I tre decennier har Verian analyserat hur sociala och redaktionella medier påverkar den bild allmänheten får av företag, organisationer, myndigheter och partier. Vi ger förklaringar till hur mediebilden påverkar anseende, tillit och möjligheten att kommunicera i olika frågor. Mediemätaren är ett resultat av den kunskap vi byggt.

Demokrati handlar om  att lyssna.

Lyssna för att förstå människor. Det är vad demokrati handlar  om och det är vad som krävs för att förändra samhället.  Vår rapport Mediemätaren ger oss viktiga insikter om vad  som påverkar människors uppfattningar och beteenden.  Medier, både sociala och redaktionella, har en enorm betydelse  för medborgarnas förståelse för den politiska makten.  Vad som lyfts och glöms bort, hur partier och händelser vinklas påverkar starkt vad vi röstar på. Och om vi alls röstar. 

Fokus på nyhetsmedia

Mediemätaren erbjuder värdefulla insikter om nyhetsmedias rapportering kring svenska partier och partiledare. Vi analyserar allt som nämner riksdagspartierna eller deras partiledare. De senare rapporterna baseras på drygt en halv miljon artiklar och eterinslag per år. Datainsamlingen för talade medier hjälper All Ears oss med.