Det är en otrygg, förändrad omvärld som råder när allmänheten svarar på frågan om vilket förtroende de har för hur olika verksamheter sköter sitt arbete. Två Nato-länder, USA och Danmark, är i konflikt kring Grönland. Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina går in på sitt fjärde år. Allmänhetens förtroendet för FN och framförallt Nato minskar jämfört med 2025.
Samtidigt vänder svenskarnas framtidstro uppåt och ökar. Förtroendet för samhällsinstitutioner i stort ökar. Fler litar på riksdag och regering och både sjukvården och Riksbanken har ökat förtroende. Liksom kungahuset. I orostider har människor ett behov att söka sig till etablerade institutioner. Det finns en trygghet i att något är normalt i samhället.
Det är också valår i Sverige. Allt färre tror att journalister påverkar valet - men desinformation och influencers uppfattas ha större inflytande än både näringsliv och fack.
Förtroendebarometern 2026 har tagits fram av Medieakademins ledamöter: Henrik Ekengren Oscarsson, professor vid Göteborgs Universitet, Björn Rönnerstrand, docent i statsvetenskap, Per Söderpalm, opinionsansvarig Verian (tidigare Sifo samhällsundersökningar) och Anna Serner.
2026 års undersökning omfattar 2 500 onlineintervjuer med personer i åldern 16–84 år.
Förtroendebarometern genomförs av Verian i den riksrepresentativa Sifo-panelen, bestående av slumpmässigt rekryterade personer, från 16 år och uppåt, som också är representativa för internetanvändningen i landet. Resultaten är vägda utifrån kön, ålder, region samt partival i riksdagsvalet 2022. Svaren samlades in 19 januari till 2 februari 2026. Mer om metoden på Medieakademins sajt.